Morgonstund har guld i...

God morgon alla härligt morgonpigga människor! Idag är det en ny dag med nya möjligheter. Jag har perfekta morgontips som jag kommer att ta upp i kväll, övningar som ger mig en bättre morgon och gladare dag.
 
 
På morgon promenad i den lilla september sol som finns kvar. Vilken sommar vi haft,vilken värme.
Vi ska nog hålla oss till en feelgood blogg där man kan komma och hämta lite energi, av antingen text eller foto.

 
 
Jag har en envis Bulldog som sagt, han är inte så super förtjust i att promenera de första metrarna från huset, men väl ut i skog och mark så stor trivs han. Men när sängen är närmre än skog så brukar han föredra den.
 
 
Jag är utbildad fotograf, men det var ungefär 3år sedan som jag faktiskt tog upp kameran och försökte mig på några fina bilder. Jag har en tråkig Nikon D90 med 18-55mm objektiv + 55-200mm. Inget av det lockar riktigt, då jag tycker att det inte ger mig något. Men, jag ska försöka att göra det bästa av situationen och med tiden har jag nog råd med en nyare modell.
 
 

Crazy much?

Sluta.göra.mig.själv.galen.

Tillåta sig själv att vara lycklig, det starkaste någon kan göra. Det är alltid mycket lättare att vara ledsen och vrång. Mycket tyngre att faktiskt vara nöjd och glad. Men går man runt arg och ledsen så drar du sakta men säker ner dig själv till en plats kallat självömkan, dit vill ingen. Man ska inte gå runt och tycka synd om sig själv, ryck upp dig och gör något vettigt!

-Make every day count.




unna sig

Att unna sig måste inte vara något storslaget. Det räcker gott att tvinga sig själv att sova lite längre, ligga kvar och dra dig en lång stund och skjuta bort att "jag-måste" tankarna. Det är tungt men väl värt eftersom jag haft en tung 6dagars arbetsvecka med avslutande 12h pass. Svarta påsar och stora mörka ringar runt ögonen är ett faktum. Jag behöver det här, säng, fästman, bullebebis och ljust ute, nya sängkläder, kärlek.

Så till er alla, Unna er även det minsta här i livet och stressa inte ikapp sedan, det kommer fler dagar då man kan göra alla sina måste saker.

klyschigt men sant och som jag verkligen vill leva -fyll dagarna med liv, inte livet med dagar.



Steg 1.

Så, vi kliver ombord på tåget mot ett annorlunda liv än det jag haft.

Förbättringspunkter
- vara mer vestämd, sätta ner foten (kommer att bli tufft, för jag har och är alltid för trevlig och tänker på andra. Jag hamnar alltid på 5e plats efter den ochbdom men den osv)

- att utsätta mig själv för saker jag inte orkar, vill eller är rädd för eller något nytt varje dag, resultatet av detta är att utvecklas som person och finna en självsäkerhet.

- träna regelbundet och äta hälsosamt (den där snygga formen och välbefinnandet kommer inte av sig själv. Med detta byggs självförtroende upp.)

- Ytligheter (nu snackar vi inte bättre än andra ytlig, utan att bry sig om att sitt yttre, vårda hud och hår, inte slarva och slita, utan att faktiskt ta tid att unna sig lite kärlek till sig själv. Detta är npgot alla kan bättra sig på! inget ska gå till överdrift men ärlugt kan man säga att ser eller känner man sig fin och fräsch så blir livet lite gladare och ennaningen lättare.)

Detta är bara början, men resan börjar här, nu.


inspiration till att göra sig lite fin.

En ny start

Jar är Natalie Nordlund från Norrland, uppvuxen i Sundsvall, närmare bestämt en förort kallat Njurunda. Glad, virrpanna på 22år, försöker fortfarande finna mig själv här ute i världen. Jag tror att mitt jag rymde från mig när jag fyllde 17år och fick någon slags panik över att åldras och bli gammal. Att vara 22 år är ingenting, men det är ett steg närmre att faktiskt växa upp. Så jag håller på att försöka hitta tillbaka till mig själv och kanske då äntligen finna någon slags ro i själen.


Har ju en väldans tur att jag har min sambo Jon som håller mig kvar på två fötter när jag är så där orolig och vet varken upp eller ner. Jon är det bästa som hänt mig, han finns för mig i ur och skur och är den logiska av oss två, alltid snäll och artig, ganska fåordig, tycker inte om kall prat och brukar nästan alltid ha rätt i det han säger, huvudet på skaft. 17 april 2010 blev vi ett par efter ett Thai firande som heter songkran. Våran gemensama hund Turbo är också väldigt förstående och lyssnar gärna till vad jag har att säga, Turbo är en Engelsk bulldog på 1 ½ år, 25kg och med egen vilja, självgående skulle man även kunna uttrycka sig.

 

Det här är min story och vägen till mig och vad jag vill och hur långt jag är villig att gå.

Välkommen !

 


kategorier Petite Me -

Morgonstund har guld i...

God morgon alla härligt morgonpigga människor! Idag är det en ny dag med nya möjligheter. Jag har perfekta morgontips som jag kommer att ta upp i kväll, övningar som ger mig en bättre morgon och gladare dag.
 
 
På morgon promenad i den lilla september sol som finns kvar. Vilken sommar vi haft,vilken värme.
Vi ska nog hålla oss till en feelgood blogg där man kan komma och hämta lite energi, av antingen text eller foto.

 
 
Jag har en envis Bulldog som sagt, han är inte så super förtjust i att promenera de första metrarna från huset, men väl ut i skog och mark så stor trivs han. Men när sängen är närmre än skog så brukar han föredra den.
 
 
Jag är utbildad fotograf, men det var ungefär 3år sedan som jag faktiskt tog upp kameran och försökte mig på några fina bilder. Jag har en tråkig Nikon D90 med 18-55mm objektiv + 55-200mm. Inget av det lockar riktigt, då jag tycker att det inte ger mig något. Men, jag ska försöka att göra det bästa av situationen och med tiden har jag nog råd med en nyare modell.
 
 

Crazy much?

Sluta.göra.mig.själv.galen.

Tillåta sig själv att vara lycklig, det starkaste någon kan göra. Det är alltid mycket lättare att vara ledsen och vrång. Mycket tyngre att faktiskt vara nöjd och glad. Men går man runt arg och ledsen så drar du sakta men säker ner dig själv till en plats kallat självömkan, dit vill ingen. Man ska inte gå runt och tycka synd om sig själv, ryck upp dig och gör något vettigt!

-Make every day count.




unna sig

Att unna sig måste inte vara något storslaget. Det räcker gott att tvinga sig själv att sova lite längre, ligga kvar och dra dig en lång stund och skjuta bort att "jag-måste" tankarna. Det är tungt men väl värt eftersom jag haft en tung 6dagars arbetsvecka med avslutande 12h pass. Svarta påsar och stora mörka ringar runt ögonen är ett faktum. Jag behöver det här, säng, fästman, bullebebis och ljust ute, nya sängkläder, kärlek.

Så till er alla, Unna er även det minsta här i livet och stressa inte ikapp sedan, det kommer fler dagar då man kan göra alla sina måste saker.

klyschigt men sant och som jag verkligen vill leva -fyll dagarna med liv, inte livet med dagar.



Steg 1.

Så, vi kliver ombord på tåget mot ett annorlunda liv än det jag haft.

Förbättringspunkter
- vara mer vestämd, sätta ner foten (kommer att bli tufft, för jag har och är alltid för trevlig och tänker på andra. Jag hamnar alltid på 5e plats efter den ochbdom men den osv)

- att utsätta mig själv för saker jag inte orkar, vill eller är rädd för eller något nytt varje dag, resultatet av detta är att utvecklas som person och finna en självsäkerhet.

- träna regelbundet och äta hälsosamt (den där snygga formen och välbefinnandet kommer inte av sig själv. Med detta byggs självförtroende upp.)

- Ytligheter (nu snackar vi inte bättre än andra ytlig, utan att bry sig om att sitt yttre, vårda hud och hår, inte slarva och slita, utan att faktiskt ta tid att unna sig lite kärlek till sig själv. Detta är npgot alla kan bättra sig på! inget ska gå till överdrift men ärlugt kan man säga att ser eller känner man sig fin och fräsch så blir livet lite gladare och ennaningen lättare.)

Detta är bara början, men resan börjar här, nu.


inspiration till att göra sig lite fin.

En ny start

Jar är Natalie Nordlund från Norrland, uppvuxen i Sundsvall, närmare bestämt en förort kallat Njurunda. Glad, virrpanna på 22år, försöker fortfarande finna mig själv här ute i världen. Jag tror att mitt jag rymde från mig när jag fyllde 17år och fick någon slags panik över att åldras och bli gammal. Att vara 22 år är ingenting, men det är ett steg närmre att faktiskt växa upp. Så jag håller på att försöka hitta tillbaka till mig själv och kanske då äntligen finna någon slags ro i själen.


Har ju en väldans tur att jag har min sambo Jon som håller mig kvar på två fötter när jag är så där orolig och vet varken upp eller ner. Jon är det bästa som hänt mig, han finns för mig i ur och skur och är den logiska av oss två, alltid snäll och artig, ganska fåordig, tycker inte om kall prat och brukar nästan alltid ha rätt i det han säger, huvudet på skaft. 17 april 2010 blev vi ett par efter ett Thai firande som heter songkran. Våran gemensama hund Turbo är också väldigt förstående och lyssnar gärna till vad jag har att säga, Turbo är en Engelsk bulldog på 1 ½ år, 25kg och med egen vilja, självgående skulle man även kunna uttrycka sig.

 

Det här är min story och vägen till mig och vad jag vill och hur långt jag är villig att gå.

Välkommen !

 


Nyare inlägg